Och på tredje dagen...

Skämt åsido

Rut-igt och randigt och hur en än vänder sig är rumpan bar
På senare tid har jag råkat på en del artiklar om rut och rot och frågan om städning hemma är okej eller inte. Jag vet vad jag tycker: inte. Inte bara för att jag tycker att friska människor kan ta hand om sin egen skit och att det tyder på vissa brister i karaktären att inte kunna göra det. Och jag tycker personligen att det är värre att ha glänsande luckor och golv som någon annan skurat än att inte göra det alls.
Det finns förstås de som verkligen behöver hjälp och det är väl inte så märkligt att välfärden (den där nedmonterade…) inte ger hjälp åt alla som behöver. Till exempel L som hade en svårt handikappad partner och inte hann med vilket alla led svårt av. Det blev ingen hjälp eftersom de två råkade vara gifta och då kunde ju ”frun” ta hand om både partner och hem tyckte vårdapparaten. Jag skulle nog också ha skaffat svart städhjälp (det här var pre-rut) i det läget (fast med lika dåligt samvete som L hade för den saken). Men rut handlar ju inte om att ge människor drägliga liv, utan om att ge vissa en känsla av att de kan få något slags förlegade privilegier som blev inaktuella redan för 40-50 år sedan. Och det slösar vi skattepengar på, pengar som kunde ha använts bättre, till exempel i vården eller skolan. Sedan det här om att det ”skapar jobb”, det är ju en fråga i sig. Nej, det skapar inte jobb, det handlar om andra saker. Det där är bara dumheter och ett faktum är att det ökar klyftorna i samhället och löneskillnaderna mellan män och kvinnor (så kom inte dragande med att rot-avdraget också finns, hantverkare tjänar mer än städare, mycket mer)-
Jag kan ju gärna erkänna att jag inte städar ofta. För sällan. Det är tråkigt och jag tycker oftast att jag har bättre saker att göra. Men att det är lite skitigt mellan varven kan jag leva med. Dessutom tycker jag bara att hela den där hemstädningsgrejen bara handlar om yta, att det ska blänka lite. De som får städat skiter i om det verkligen är rent eller inte, bara det ser rent ut. De som städar kan knepen för att göra kunderna nöjda (tro mig, jag har i tidigare versioner av detta livet städat en hel del hos andra). Den som vill ha det rent städar själv. Punkt slut. Och kom inte och snacka om allergier och annat, då är det väl extra viktigt att göra det själv om det inte gäller någon slags sanering med specialredskap utan bara att köra med dammsugare och de redskap som redan finns hemma.
Om jag själv tar hand om min skit så vet jag vad som är gjort. Det är väldigt få som dött av lite dammråttor i hörnen (och de som riskerar att dö av det anpassar förmodligen sin tillvaro så att det går enkelt att göra rent).
Jag tycker också att det känns helt fel att lära barn att det kommer hem någon kvinna (oftast är det ju en kvinna) och städar för att föräldrarna inte orkar eller vill. Snacka om att växa upp med klasskillnaderna inför ögonen. Det är ju förmodligen inte deras mamma eller deras kompisars mammor som går hem till andra och städar. Föräldrarna har aldrig lärt sig städa och barnen kommer heller aldrig att ha en aning om vad man använder en dammsugare till utan kommer att anlita sina egna städerskor när det blir dags. Trist för dem om inte skattepengarna kommer att läggas på sådant då...
Iden om hembiträde var föråldrad redan för ett halvsekel sedan men har grävts upp, dammats av och fått lite konstgjort pseudoliv med hjälp av rut.
Det där med hemstajling

Drömmer om kakor
Tänk vad Facebook vet om mig… Man blir ju nästan rädd så rätt de har. Eller inte. Alls. Till exempel så tycker de tydligen att jag är för fet (hur Facebook vet det har jag ingen aning om, mig veterligen har jag aldrig lagt upp några helfigursbilder). Men varför skulle de annars peppra min annonsfeed med diverse konstiga bantningsannonser? Eller får alla som någon gång angivit sin könsidentitet som kvinna sådana? Tjej= självklart vill tjejer banta, eller vad? Väldigt up to date. Facebook, hallå, 50-talet ringde och ville ha tillbaka sina värderingar. (Och 2009 ringde och ville ha tillbaka det uttrycket...)
Undrar om den glada kocken jag känner också får bantningsannonser och erbjudanden om fula paljettklänningar från lågpriskedjor? Hen hade nämligen kryssat för kvinna i sin profil. Jag blev också glatt överraskad - så gränsöverskridande trodde jag inte att hen var. Sedan tänkte jag lite mer och insåg att hen förmodligen bara var full.
Men om jag tittar närmare på mina egna Fb-annonser så kan en ju undra hur de profilerat mig. Varför tror de till exempel att jag drömmer om att dejta en polis?
Jag drömmer aldrig om att dejta poliser. Jag drömmer om kakor. I alla fall gjorde jag det i natt. De var mycket goda.
Undrar när det kommer program för den som vill profilera sin profil och slippa konstig reklam? Eller finns det redan? Förmodligen, vad vet jag.
På Google kommer det oftast upp saker från sajter jag varit på. Till exempel väldigt ofta innerdörrar… men jag köper det. Okej, nej. Jag köper inte innerdörrar i parti och minut. Men jag erkänner, jag har varit inne på en sajt och tittat på dörrar. En gång. Det är inte som om mitt dörrintresse vore enormt och väldokumenterat.

Jag drömmer inte så ofta om att dejta poliser. Men jag har varit i Brighton (där den här finns). Det kanske tyder på något...
Alltid lär man sig något

Brottsligt
Noll tolerans
Sedan en tid tillbaka har jag bestämt mig för att införa nolltolerans. Nolltolerans mot idioti. Främst på min fb-sida eller på twitter där jag kan stå ut med en del (typ semesterskryt, barntjat och avfotade söndagsstekar), men absolut inte vissa saker. Skriver någon idiotiska saker kan det ju för all del vara någon som jag egentligen gillar eller känner bra. Då vänder jag mig till den personen direkt och frågar: ”Hur menar du egentligen?”, för människor man känner borde man rimligtvis kunna prata med, annars är det inte mycket bevänt med den vänskapen, tycker jag.
De mer perifera människorna åker ut direkt, bort ut min feed, bort ut min fb. Jag har bättre saker för mig än att läsa en massa skit.
Saker som gör mig förbannad: När någon använder PK eller maffia i olika konstellationer som pk-maffian eller feministmaffian och liknande eller förmedlar kvinnoförnedrande, homofoba eller rasistiska åsikter och skämt. Den som skriver, gillar eller länkar till sådant är helt enkelt för dum i huvudet för att jag ska ägna en sekund till åt sådant som kommer ut ur vederbörandes uppenbarligen förkrympta tankeförmåga. Livet är för kort för skit.

Får vad man förtjänar

Jag är ju skitsnygg
Orkar inte ens bli upprörd när människor tror att jag inte söker lägenhet efter ett år i andrahandsträsket… Precis som om jag skulle bli glad för den upplysningen. Åh, tack finns det andrahandsförmedlingar på nätet? Det ska jag genast kolla upp! (NOT, been there done that). Ibland är det bara tanklös omtanke, med betoning på tanklös. Förmodligen gör jag det själv också. Man låter inte alltid hjärnan vara med i konversationen.
Det är ungefär som när någon upplyser en om bantning (medel, metoder, LCHF etc)… Herregud! Tack för att du upplyste mig om att jag är tjock, hade ingen aning om det eftersom jag inte tittat mig i en enda spegel de senaste tio åren, men framför allt att du verkar tycka att du är snäll som upplyser mig om det. Själv är du beredd att säga upp bekantskapen för att någon kritiserat området du bor i, jag upprepar området du bor i... Herreminje. Bäst man inte säger något om din sorgliga frisyr...
Tror att jag ska köra med total förnekelse nästa gång det händer. Om man på diverse bantningsförslag skulle svara: Menar du att jag verkligen inte är size zero! Vadå fet? I jämförelse är jag skitsnygg och smal! (fråga bara inte i järmförelse med vad) Banta? Tror inte det! får man förmodligen bara lite nervöst fnitter till svar. Men räcker inte det får man väl slänga in: Vad menar du egentligen? Tänk på barnen i Afrika? (totalt ovidkommande argument som iditerna själva ofta slänger sig med).
Iditer - från ett läsarbrev till en tidning jag en gång jobbade på, sedan dess har det satt sig.
Vad menar du? Jag är ju magnifik!
Åh, Ella det var du...
Dagens dumstrut

Går till den person som frågade ”varför flyttar du så mycket”? Om den hade ställts privat och i enrum kanske den vore befogad, men mitt i en folksamling. Vad i helvete trodde människan att jag skulle svara?
”Det är så jobbigt att städa”
”Jag måste få plats med min samling av monumentalstatyer i betong”
”Det vet väl du att det blir lite äckligt efter ett tag när man offrar en get varje fullmåne”
*kaskadspyr* ”jag blir så lätt sjuk i närheten av ärthjärnor, vad var det du sa nu igen”
”3,141592653589793238462643383279502884197169399375105820974944 5923078164”
”Jag gick in i en djup depression samtidigt som jag förlorade min sjukersättning. Kunde inte betala hyran. Ville dö. Sedan blev jag vräkt. Därför måste jag gå in i andrahandkarusellen.”
"Jag är lite rastlös bara, vill se nya grejer, bostadslös är ju bara ett ord, herregud det är ju sommar, då kan man ju sova under stjärnorna! Både mysigt och romantiskt... "
"Jag är så förbannat lat bara, orka söka lägenhet..."
Jag blir så jävla trött.
Följdfrågan var förstås ännu bättre: ”Men är det inte väldigt lätt att få en lägenhet från bostadsförmedlingen idag?” Jo du, 70 lägenheter på 240 000 sökande, klart att alla kan få en bostad (läser människan aldrig en tidning?) av de tusentals som saknar bostad idag… Även om de flesta redan har lägenhet är det ett antal tusen som aktivt söker varje dag. Skitlätt.
Jag säger som Klas Katt: ”Varför är alla idioter?”
Dagens känga
Fortfarande Hell week och mer än så… den här hellveckan var betydligt värre än vanligt. Höll på att somna till ett slag mitt i jobbet igår men blev så ini h-e förbannad att jag piggnade till betydligt. Brukar inte vilja ta till våld, men just då hade de blivit en rak höger om de skyldiga suttit bredvid mig: om man inte kan svenska ska man inte försöka översätta och om man dessutom inte begriper ämnet blir det helt uppåt väggarna. Den jävla soppa jag försöker få rätsida på är helt hopplöst skriven och dessutom av ett ”företag” som kallar sig professionella och har ett pretentiöst namn som ska visa att de både har akademisk utbildning och verkligen vet vad de sysslar med. Det gör de nu inte. Har de gått den utbildning som företagsnamnet säger ska jag äta upp min hatt. Eller ge upp allt hopp om svenska universitetsutbildningar. Var tvungen att kolla upp deras hemsida. De har en knapp med ”gilla oss på Facebook” – letade en stund efter en ”ogilla oss”-knapp. Det fanns inte.
Jag trodde att jag var klar med den värsta klåparens texter, då dök de här jubelidioterna upp. Måste ta en paus för att inte få hjärnblödning. Vore jag en serieteckning skulle ånga spruta ut ur mina öron just nu…
Frida heter en tjej som gör trevliga klädteman och tar foton samt uppmuntrar andra att göra samma sak. Denna vecka är temat dagens sko. Eftersom mina egna är rätt dammiga och trista kör jag på denna – alltid lika rätt…
Timmarna man aldrig får tillbaka
Ikväll tror jag att jag såg världens absolut sämsta film (och det vill inte säga lite). Eller såg och såg, jag satt och försökte göra en innehållsförteckning (inte direkt månadens roligaste) och det gick långsammare än den sengångare som fått namnet mycket långsam apa i Sydamerika (kan ha varit mycket slö apa). Madonna, som officiellt tittade på filmen låg förmodligen i bibkoma och orkade inte zappa.
I alla fall så bestod den av osympatiska människor som totalt utan sammanhang var ovänliga mot varandra. Jag önskade rätt snabbt att alla skulle dö snabbt, utom en liten hund som var rätt söt. Så fort någon hostade eller sprang fort blev jag glad, men det var förstås fel. Ingen dog.
Men den som gjorde den hade antagligen försett sig på usla romcoms fått för sig att relationsfilmer innebär att alla fått relationer med andra i slutet. Seg som kola var den, Försökte koncentrera mig men måste gapskratta för att de lagt in en bit av en musical om Strindberg i mitten. Han stod faktiskt och sjöng att det var synd om människorna. Sen blev alla kära i varandra eller några andra Johan Widerberg var klen, blek och söt och gay, men fick ihop det med en asjobbig tjej som verkade totalpuckad och ganska störd. Det hela slutade med att Rolf Lassgård och Richard Wolff gifte sig. I Seglora kyrka. Vilket kändes mer påklistrat och alibi än queer. Nej det var inte en ond dröm. En hel drös vanligtvis bra skådespelare som framstod som om de fick ständiga skamsköljningar av att sammanbitet pressa ur sig replikerna innantill.
Det enda jag har att säga regissören är att jag skickar en räkning för de två timmarna. Jag tappade tråden i arbetet hela tiden när jag måste skämmas.
Sedan läste jag någonstans att några startat en tjejklubb med dresscode smoking, frack eller kostym. Jag vill ju gärna gå, eftersom jag tror att jag ser ut så här i kostym:
Verkligheten påminner nog mer om Divine utan drag, if you get my point (jag har dock mer och längre hår)
Men jag vet inte vem jag skulle gå med. Dessutom ligger min frack nedpackad...
Folk är inte bara dummare än man tror…

Fy fan!
...de är ju fullkomliga idioter! Att så många i Sverige var så jävla korkade trodde jag inte. Så otroligt många idioter det finns. Oavsett om de är aningslösa, lättlurade eller om de bara är giriga grisaschlen gör det inte saken bättre. Jävla hjon.
Nu är jag bara trött, besviken och i fullkomligt avsaknad av röst (är det måhända ett tecken från ovan…)
Säger som Tank: nu är det fan dags att emigrera!
Att intelligensen inte fick styra den här valdagen 2010 står ju helt klart.
Minsta barn kan ju räkna ut att fyra år till med egosvinsarrogansen kommer att köra hela Sverige i botten och sen de där satans razistoppportunisterna... det enda jag vill säga till dem som röstade åt det hållet är:
SKÄMS!