Saggy & baggy
Har insett ett problem med att bo så här. Man kan inte bli sjuk. Inte för att ”man”, det vill säga jag, har tid med det. Men just nu är jag ordentligt förkyld och skulle gärna ligga nedbäddad med en god bok och en balja te med honung.
Det är lite svårt när man packar ihop sin lilla säng varje morgon. Eller säng, the slightly saggning luftmadrass, som visserligen känns rätt okej på kvällen men saggar betydligt på morgonen. Men å andra sidan, vem gör inte det?
Att jag känner mig lite krasslig beror förmodligen på att jag precis avslutat ett jättejobb när jag suttit kedjad vid dator från morgon tills jag stupat i säng (pumpat upp madrass). När man kan slappna av slår det till. Eller också är det bara inbillning, jag vill väl egentligen inte jobba (enligt "Arrogansen")... nej, i alla fall inte mer än 80-90 timmar i veckan, då blir det lite väl tungt, eller kanske inte egentligen, fritid är överskattat.
Eftersom jag hört alla politiska debatter i bakgrunden under min jobbperiod (Madonna sitter bredvid och kollar) så är jag rejält trött på att koka upp av ilska tre gånger i sekunden när idioterna står och ljuger rakt ut. Det går ju inte att sätta på en radiokanal eller ett enda tv-program utan att det ska kommenteras politiskt. Bestämmer sig människor så här sent undrar jag om de inte egentligen skulle kunna rösta som när man spelar på lotto, låta en maskin slumpa fram röstsedeln.
Ska nu försöka rensa upp i min 50x80 centimeter stora hög av papper, lådor och prylar som samlats bredvid mig...
