Andra upplagan

Da Capo al Fine

Äntligen!

Publicerad 2013-05-27 14:00:00 i 9-5, Bostadsförnedringen,

Nej, jag har inte fått Nobelpriset. Men äntligen är satansjobbet från helvetet ivägskickat och klart. Efter mycket blod, svett och tårar (nja, blod och blod, bildligt talat i alla fall) och ett hem som ser ut som om ett gäng babianer på tunga droger levt rövare här i veckor och slängt runt saker på måfå.  Jag har tassat runt från säng till skrivbord till vattenkokare och kylskåp och tillbaka igen i vad som verkade som en sisyfosvandring. 
Men nu är det över.
Normal arbetsdag i morgon känns tamejtusan som semester. 
För att verkligen dra ut på det sista stack jag iväg i går kväll och var lite social (något som varit helt omöljigt under den senaste månaden) och åt middag med gamla vänner. När jag kom tillbaka efter några glas gott vitt vin gjorde jag det sista vid midnatt. För fast jag haft hela dagen på mig ska väl ingen tro att jag gjorde ett skapandes grann annat än att fundera på hur jag skulle hinna. Traditionen av att alltid vara ute i sista sekunden och stressa ska ju inte brytas. Hur skulle det se ut? Jag kanske till och med skulle må bra? Huga.
Men nu tror jag faktiskt att jag ska svimma lite grann...
 
 
För övrigt så är jag så fruktansvärt trött på att bo med delat badrum och utan vatten. Bostadsförnedringen har skickat ut så många kallelser till visning att jag helt plötsligt inte fick anmäla mig till fler lägenheter. Men vad hjälper det när jag som bäst blir 3:a och i de andra fallen står på plats 17, 19 och 27? Det blir inga lägenheter i alla fall. 

Äntligen!

Publicerad 2013-05-27 14:00:00 i 9-5, Bostadsförnedringen,

Nej, jag har inte fått Nobelpriset. Men äntligen är satansjobbet från helvetet ivägskickat och klart. Efter mycket blod, svett och tårar (nja, blod och blod, bildligt talat i alla fall) och ett hem som ser ut som om ett gäng babianer på tunga droger levt rövare här i veckor och slängt runt saker på måfå.  Jag har tassat runt från säng till skrivbord till vattenkokare och kylskåp och tillbaka igen i vad som verkade som en sisyfosvandring. 
Men nu är det över.
Normal arbetsdag i morgon känns tamejtusan som semester. 
För att verkligen dra ut på det sista stack jag iväg i går kväll och var lite social (något som varit helt omöljigt under den senaste månaden) och åt middag med gamla vänner. När jag kom tillbaka efter några glas gott vitt vin gjorde jag det sista vid midnatt. För fast jag haft hela dagen på mig ska väl ingen tro att jag gjorde ett skapandes grann annat än att fundera på hur jag skulle hinna. Traditionen av att alltid vara ute i sista sekunden och stressa ska ju inte brytas. Hur skulle det se ut? Jag kanske till och med skulle må bra? Huga.
Men nu tror jag faktiskt att jag ska svimma lite grann...
 
 
För övrigt så är jag så fruktansvärt trött på att bo med delat badrum och utan vatten. Bostadsförnedringen har skickat ut så många kallelser till visning att jag helt plötsligt inte fick anmäla mig till fler lägenheter. Men vad hjälper det när jag som bäst blir 3:a och i de andra fallen står på plats 17, 19 och 27? Det blir inga lägenheter i alla fall. 

Glad som en lärka

Publicerad 2013-04-17 02:26:48 i Bostadsförnedringen,

Nej, knappast. Det var en fet lögn. Men det är sällan så här jobbigt att bo i olägenhet. När det inte finns något varmvatten i den gemensamma duschen. Iskall avrivning, nej tack. Och någon har tömt sin rakapparat i vasken. Urk. Okända skäggstrån (man kan ju i alla fall hoppas att det var skägg...) Jag får rysningar och känner för att utveckla grav renlighetsfobi. Men med diskhandskar och en försvarlig mängd klorin (hej miljövän...) ordnade det sig. Men kallvatten. Jag tvättar inte håret i iskall dusch. 
Så i morgon ska jag på lägenhetsvisning i mössa. Nåja.
Idag var jag också på lägenhetsvisning. Inte alls dumt, förutom att det var fullsmockat med människor. Klart bobar lägenhet också. Inte fancy på något sätt, men herregud, som en av dem som stod utanför och väntade sa:
"för mig är det nog om det finns tak, fyra väggar, en dörr och det går att spola på toan". Håller med. 
Fast jag vågar inte ens hoppas numera och har inte ens möblerat. 
Glädjer mig i alla fall åt att det mesta av den gråsvarta snön har regnat bort och att det känns som vår.
Tycker att fyra visningar inom loppet av några veckor borde ge någon slags utdelning. För en ska väl vara glad att få komma på visning i alla fall. I dessa tider när bostadsförnedringen har tio lägenheter på sjuttontusen sökande, varav 3 är studentbostäder och två för dövblinda 55+-are.
I morgon är det en annan dag lägenhet. Och det känns ju bra.
 
 
 

Livet utanför kartongen

Publicerad 2013-03-23 14:00:00 i Bostadsförnedringen, It's my party,

Äntligen börjar jag se ljuset i slutet av tunneln. Nu återstår bara lite av det gigantiska hästjobbet. Som jag skam till sägandes har hastat mig igenom så att den stackars korrläsaren fått jobba extra... Men hen var lika glad för det och gav mig beröm för översättningen, så det måste väl vara ett bra betyg ändå.
Ett annat ljus i är att det är mindre än en vecka tills jag är en riktig människa igen. En sådan som får skaffa elabonnemang, blir godkänd av hyresvärdar och slipper ha kontantkort på mobilen. Men mobilabonnemanget blev godkänt ändå när jag skaffade en ny. Fast det var ett misstag, de skickade ut ett meddelande efter ett par veckor där det stod att jag tyvärr inte fick något abonnemang, "men här har du ett kontantkort som tröst". Tråkigt nog för dem hade jag redan fått både telefonen och första räkningen så det kan faktiskt löna sig att skicka in saker... Men jag blirotroligt ledsen varje gång jag får nej på något, pga icke-människoskapet.
Men fredag om en vecka är det över! ÖVER!
Och jag kan börja leta lägenhet på allvar.Bostadsförnedringen ger verkligen inget hopp, vanligtvis 27 lägenheter på 350 000 sökande, hälften 3-månaderslägenheter, 10 studentbostäder och 10 enorma lägenheter med hyror över 10 000 i månaden... och ett gäng i Nyköping! Jag vill inte bo i Nyköping, jag menar det är säkert trevligt, men varför ligger de på Stockholms bostadsförnedrings hemsida? 
Saker jag längtar efter:
Bo någonstans med element när det är kallt och slippa ha en susande värmefläkt på hela tiden.
Egen toalett och dusch, slippa dela med andra!
Rinnande vatten! Slippa hämta vatten i tvättstugan.
Slippa diska om nätterna i tvättstugan (jag "bor" ju inte här, och vill inte att folk klagar)
Kök med spis! Slippa färdigmat från Findus, värmd i mikro. Kunna göra egen sallad, pressa juice, steka ägg!
(och rinnande vatten)
Slippa känna mig som en miljöbov hela tiden för att jag använder plastglas, pappmuggar och papperstallrikar (för att slippa diska så mycket i tvättstugan om nätterna)
Få tillbaka mina älskade böcker och saker. Som jag saknat så!
 
Det vore skönt att få leva utanför lådan.
 
 
 
 

Bad

Publicerad 2013-03-03 16:11:29 i Bostadsförnedringen,

Varför görs så många badkar av människor som uppenbarligen inte gillar att bada? Vad är det för mening att ha ett badkar där vattnet knappt går upp till midjan? Gärna ett litet badkar, men ett djupt. Annars får det vara för min del. Drömmer om att krypa ner i ett varmt bad.
Sedan undrar jag varför det är så populärt med badkar i sovrummet i England? Har väl sett för mycket på engelska inrednings- och byggprogram men där verkar det vara ett slags lyxdröm. Här ser en det aldrig. Förmodligen ses möjliga vattenskador som allvarligare här än där. Varför vill man bada i sovrummet fdf?
Det är klart, jag skulle kanske vilja ha ett designbadkar som ser ut som en jätteskål, i mitt jättestora badrum, men knappast i en normal lägenhet. Vore mina ekonomiska möjligheter annorlunda så kanske det inte det första jag skulle spendera en halv miljon på vara ett badkar...
 
 
 Jo, det ser ju väldigt elegant ut. Men väldigt opraktiskt. Fast badkaret vill jag gärna ha. 

Att bo i små lägenheter

Publicerad 2013-03-01 14:00:00 i Bostadsförnedringen,

Små lägenheter kostar visserligen en aning mindre än stora, men efter att ha tittat på en mängd sådana, ofta lyxigt renoverade, slås jag av att följande saker ska en uppenbarligen inte göra i små lägenheter. Glöm inte att vi inte pratar små studentrum eller så här, vi pratar om lägenheter som kostar uppåt två miljoner eller åtminstone drygt en miljon om du är beredd att bo en bit från stan... 

1.     Du ska inte äta. Även om du har skitsnygga rostfria hällspisar och designfläktar är köket uppenbarligen inte gjort för att laga mat, diska eller över huvud taget finnas i. Möjligen kan du koka en kopp te. Konstigt nog ska du ha en enorm ugn, trots att det inte finns någonstans där du kan ha formar och andra attiraljer som du skulle kunna använda i den. Fast den är snygg.

2.     Ska du ändå äta ska du stå upp. Barbord och barstolar. En 80-talskvarleva som vi hoppades hade försvunnit ner i samma hål som avokadofärgade vitvaror och heltäckningsmattor visar sig vara väldigt levande. Men vem vill sitta uppflängd på en obekväm barstol? Eller stå och äta.

3.    Du ska inte vilja frysa in din mat. Det räcker tydligen med kylskåp i en liten lägenhet, hur lyxinredd den än är. Det finns inte ens plats för ett större kyl-/frysskåp om en inte vill ha det intill sängen. Vad vet jag, en del kanske tycker att surrandet är rogivande. Fast jag tycker att det är jobbigt. Men trångbodda ska väl banta och får inte äta glass. För det kan man inte ha i ett frysfack. Det är tydligen viktigare med designkontakter än möjlighet att göra något annat än att koka vatten.

4.     Lagar du ändå några enkla måltider ska du göra det väldigt nära din säng. Förlåt, jag glömde. Den som bor i en liten lägenhet ska inte äta. Se punkt 5.

5.     Du ska inte ha några väggar. Öppen planlösning har jag ingenting emot i en stor lägenhet, om det bara finns några andra väggar (vilket det oftast inte finns). Men i en liten etta? Vill alla sova med spisen intill sängen? Vill alla se sin odiskade disk så fort de slår upp ögonen? Trodde inte det.

6.     Du inte ha några luckor på dina köksskåp – för du har givetvis bara några få och väldigt snygga skålar och glas att ställa där. Inga plastbunkar, chipspåsar eller burkar som du helst inte har framme.

7.     Speciellt inte om du har gasspis, då kan du gärna ha öppna hyllor, bara kaklet är snyggt. Att allt snabbt blir täckt av en seg, kladdig, gråluddig damm- och fettyta behöver du inte bry dig om, du ska ju ändå inte laga mat. Fast det ser ju inte så snyggt ut...

8.     Du ska inte ha några kläder. Det där med garderober verkar vara en obsolet konstart i små lägenheter. Var en ska förvara sina kläder, lakan och handdukar och annat är oklart. På huvudet? Skafferi eller skåp för torrvaror? Glöm det. Du ska ju ändå inte äta.

9.     Du ska inte städa. Alla de där genomskinliga duschväggarna, vem ska putsa dem? För tvålrester och liknande ser inte kul ut efter ett tag, även om det är snyggt i annonsen. Dessutom, vem städar alla de öppna hyllorna, diskar alla glas, för de blir dammiga och grisiga även om de inte används. Vem? Rut? 

10.     Du ska inte bo där. Om du inte har någon som städar, diskar och putsar, äter alla måltider ute/hos mamma. Du ska dessutom ha någon annan stans att förvara dina kläder (mamma?). Möjligen kan du koka en kopp kaffe eller tar ett glas vatten då och då. Du ska förrmodligen inte ens sova där (om inte mamma kommer och byter lakan då och då och tar med sig rena handdukar. Du ska inte bo där, du ska bo på hotell. 

Att bära allt som inte får plats på huvudet blir lite obekvämt i längden. 

 

Om

Min profilbild

Katt

Olyckliga omständigheter, jojo. Men det kunde vara värre, det kan det alltid. Anpassa sig och gå vidare. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag kan inget annat än försöka.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela