Andra upplagan

Det känns rätt underligt att vara ledig. All dressed up and nowhere to go... nej, inte direkt, raggsockor, leggings och en rätt sliten huvajacka är knappt ens dressed.
Katterna hatar sitt nya godis. De tittar på mig som om jag försökt ge dem råttgift och vill bara ha vitaminer.


Myter man hört förut:
- Vet du att alla adventsstjärnor är vända uppochner och egentligen är sataniststjärnor?
- Men de är ju sexuddiga, knappast några pentagram.
- Man vet aldrig.
I samma klass som att man blir full om man blandar öl och magnecyl (eller var det coca-cola och magnecyl)
eller att coca-cola innehåller kokain även idag  (jodu, önskedröm på bara...) eller att röda M&M kan innehålla knark. (Vilken sort är ospecificerat, kanske  det "extra starka knark" som DN skrev en gång att polisen hittade på golvet under en razzia mot någon krog.)
Men om någon berättar en vandringssägen är det svårt att säga emot, eller att få rätt. Jo, det hände ju kalles fasters brors kusin och han berättade det. 
En del av dem dyker ju upp i tidningarna också. Och det vet väl alla att allt som står i tidningen är sant.
Urban legends. Också en fullkomligt värdelös film som jag en gång råkade hyra för att jag gillade omslaget. Men bilden hade i princip ingenting med filmen att göra. You can't judge a book by it's cover, verkligen.

 Nu är de igång igen, de där jävla satanisterna...

Och har säkert detta fina broderi på väggen: