Andra upplagan

Da Capo al Fine

Timmarna man aldrig får tillbaka

Publicerad 2011-01-30 03:37:38 i Allmän idioti,

Ikväll tror jag att jag såg världens absolut sämsta film (och det vill inte säga lite). Eller såg och såg, jag satt och försökte göra en innehållsförteckning (inte direkt månadens roligaste) och det gick långsammare än den sengångare som fått namnet mycket långsam apa i Sydamerika (kan ha varit mycket slö apa). Madonna, som officiellt tittade på filmen låg förmodligen i bibkoma och orkade inte zappa.

I alla fall så bestod den av osympatiska människor som totalt utan sammanhang var ovänliga mot varandra. Jag önskade rätt snabbt att alla skulle dö snabbt, utom en liten hund som var rätt söt. Så fort någon hostade eller sprang fort blev jag glad, men det var förstås fel. Ingen dog.  

Men den som gjorde den hade antagligen försett sig på usla romcoms fått för sig att relationsfilmer innebär att alla fått relationer med andra i slutet. Seg som kola var den, Försökte koncentrera mig men måste gapskratta för att de lagt in en bit av en musical om Strindberg i mitten. Han stod faktiskt och sjöng att det var synd om människorna. Sen blev alla kära i varandra eller några andra Johan Widerberg var klen, blek och söt och gay, men fick ihop det med en asjobbig tjej som verkade totalpuckad och ganska störd. Det hela slutade med att Rolf Lassgård och Richard Wolff gifte sig. I Seglora kyrka. Vilket kändes mer påklistrat och alibi än queer. Nej det var inte en ond dröm. En hel drös vanligtvis bra skådespelare som framstod som om de fick ständiga skamsköljningar av att sammanbitet pressa ur sig replikerna innantill.

Det enda jag har att säga regissören är att jag skickar en räkning för de två timmarna. Jag tappade tråden i arbetet hela tiden när jag måste skämmas.

Sedan läste jag någonstans att några startat en tjejklubb med dresscode smoking, frack eller kostym. Jag vill ju gärna gå, eftersom jag tror att jag ser ut så här i kostym:


Verkligheten påminner nog mer om Divine utan drag, if you get my point (jag har dock mer och längre hår)
Men jag vet inte vem jag skulle gå med. Dessutom ligger min frack nedpackad...

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Katt

Olyckliga omständigheter, jojo. Men det kunde vara värre, det kan det alltid. Anpassa sig och gå vidare. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag kan inget annat än försöka.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela