Retail therapy
Jag tror ju alltid att det ska bli så här. Men kaffe är kaffe och vitt är vitt och alltid mötas de två.
Och plötsligt var det december… Vilket innebär att det är dags för Lottens eminenta julkalender! Där kommentarsbåset verkligen är dagens måste. Litterära gissningar varje dag.
Varför måste jag jobba så mycket just nu?
Fast jag gillar verkligen mitt jobb. Ibland önskar jag att dygnet hade fler timmar så att jag bara kunde sitta och jobba med det. Har svårt att slita mig.
Idag gjorde jag emellertid det och hälsade på min käre Bart som för det mesta inte känns som min käre Bart längre utan som någon annan, mycket äldre Ibland glimtar den gamle Bart till, men sedan sjunker det tillbaka. You’re too young to look like this, som Tracy Chapman sjöng. Han fyllde år, fast det kom han inte ihåg.
Blev så deprimerad att jag var tvungen att köpa en fluffig vit morgonrock. Vad i h-e flög i mig? Jag vet vad. Möjligen vill jag vara en människa som sitter och dricker morgonkaffe i fluffig vit morgonrock och allt känns så där fint.
Det kommer inte att bli så.
Jag kommer att bli en människa som sitter och dricker kaffe i en delvis brunfläckig före detta vit morgonrock. Jag och vita kläder går bara inte ihop.
Men skön var den
