Bot och bättring
Läser DN:s artikelserie om sjukvården . Bra, men jag blir så fruktansvärt uppgiven och tycker att det är åt helvete med allt.
Men stirrar jag på det här en lång stund känns det lite bättre.
Eller också är jag bara hungrig.
Olyckliga omständigheter, jojo. Men det kunde vara värre, det kan det alltid. Anpassa sig och gå vidare. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag kan inget annat än försöka.