In da hood
Vaknade halv sex. I mitt halvsovande tillstånd fick jag för mig att det var halv sex på kvällen, blev något bekymrad över att jag lyckats sova hela dagen och inte hört klockor eller något. Sedan fattade jag att det var morgon och vad jag vaknat av.
Höga skrik och bråk. Några ljudliga smällar. (Jag trodde det var någon som slog med ett slagträ på grannens dörr, fast jag var yrvaken så hela hjärnan var inte med.) Efter det fortsatte bråket men mindre ljudligt.
Men efter en liten stund kom det där riktigt filmiska momentet (det där ”vilken film är jag med i?”). En djup mansröst ropar:
”Det här är polisen! Kom ut med händerna över huvudet!”
Han upprepade det flera gånger. Saker som jag trodde bara händer på film, inte där jag bor i alla fall. Såg från köksfönstret hur polisen tog med sig en kille och åkte iväg. Sen kom hela CSI med van och väskor ett helt gäng gick in i porten. Ingen ambulans, vad jag såg, så det var väl inga allvarliga skador. Och inte var det någon som slog in dörren heller. Smällarna var nog något helt annat.
Men jag kunde förstås inte sova efter det. Gick ut på balkongen, blev inte skjuten. Satt med DN en jättekort stund men gick in när jag började se ut som en lätt griljerad spädgris – trots SPF25.
