Det där med hemstajling
Jag funderar mycket över inredning dessa dagar. Framför allt över homestyling eftersom jag kollar på hemstajlade lägeheter hela tiden. Ibland undrar jag vad som rör sig i stajlarnas hjärnor.
Det här med en skål med lime på diskbänken förstår jag. Lime är gröna och snygga. Men varför ska det vara tända ljus på golvet i duschen? Eller varför trycka in en jättebukett blommor bredvid toan, så att det ser ut som om den står i toaborsthållaren?Det ser ju bara äckligt ut. Eller om en nu lägger ner en massa tid på att stajla, kan man inte torka av leriga tassavtryck på ytterdörren?
Det är också mycket mystiskt när en av väggarna aldrig finns på något foto. Jag undrar alltid vad som finns där som inte går att ta bort. Blodstänk? Sparkskador? Små barn som ritat?
En sak till, som stör mig är alla dessa detaljfoton. På saker som ändå inte ingår i köpet. Jag skiter väl i närbilder på tulpaner eller någon gammal brödrost. Om det nu är så viktigt med detaljer kan det väl vara på fönsterhakar eller dörrhandtag eller något annat som kommer att finnas kvar i lägenheten. Inte någon förbannad blomvas! Dessutom: om det inte finns bra bilder på lägenheten, får jag lust att gå på visningen för att de tagit fyra närbilder på (de visserligen otroligt snygga) stolparna i trappräcket? "Åh, herregud vilket snyggt trappräcke, där vill jag bo!" Nej. Nej. Nej.
Det värsta exemplet var nog bilden med texten "tidstypiska detaljer" som föreställde några skålar från 50-talet. Jag menar bara, vad fan.
Det här är precis vad jag menar! Jag skiter i blommorna, visa något vettigt.
