Slutkörd
Överlevde IKEA utan större blessyrer. Det svåraste var att få ned 45 kilo bänk i paket från hyllan på lagret. Allt kom nästa morgon. Att den sedan tog fem timmar att montera ihop bänken är en helt annan historia. Det tog mig i stort sett en hel dag att montera ihop bänken, ett par hyllor, ett litet bord och en låg säng. Tackar min lyckliga stjärna för att jag köpte en skruvdragare.
Sedan började jag flytta över mina saker. Inte så långt och inte så mycket saker, men eftersom jag drabbades av någon form av hjärnsläpp tog det extra lång tid. Annars brukar jag vara enormt logistisk och kan packa in hur mycket som helst i hur små bilar som helst. Av någon anledning hade jag fått för mig att jag skulle packa ned en omgång, bära över den till nya lägenheten, packa upp den och hämta nästa omgång. Det visade sig vara ett misstag i klass med att bestämma sig för att köra runt Bottenviken i stället för att ta färjan till Åbo.
Hade jag bara packat allt i ett par lådor hade det tagit en bråkdel av tiden att bära över sakerna och packa upp dem.
Men det han i alla fall bli målat och klart och jag hann flytta ut och städa innan nästa hyresgäst kom. Fast då var jag så slut att jag knappt kunde tänka. Och stel som en mycket gammal pinne.
Då var det förstås dags för ett par timmars korrekturläsning. Jag hade inte mer än hunnit med två sidor innan det blev strömavbrott. Hann slänga iväg ett mail till redaktören att det var force majeure innan datorns batteri la av. Som tur är visste jag att kon inte befann sig på isen utan att jag kunde få helgen på mig också. Hade det varit tryckeriet som väntade hade jag fått sitta med ficklampan.
Det blev inget julkalas med arbetsplatsen eftersom jag inte hunnit få ordentlig ordning på mina saker och var alldeles för trött för att orka röra mig dagen efter.
Nu är jag i alla fall mer eller mindre i ordning.
Ungefär så här kändes det i mitten av flytten, då när man börjar fundera på att lämna allt åt sitt öde och ta in på hotell...
