Andra upplagan

Da Capo al Fine

Svart svart svart

Publicerad 2010-03-09 17:59:29 i Hata försäkringskassan,

Hur kan de göra på det här viset? Jag blir så inihelvete förbannad på jävla den jävla förvaltningsrätten att jag kan spricka. Nu måste jag alltså köra alltihop en rättsvända till, i Kammarrätten. Det är jag som har rätt och de som har fel. Problemet är att de skriver exakt samma sak en gång till. Min arbetsförmåga är inte, enligt deras (dvs försäkringsläkarens, förmodligen drogad eller alkoholiserad och misslyckad som vanlig läkare) bedömning nedsatt. Trots att min läkare och försäkringskassans egen utredning sagt något helt annat. Dessutom har de fått facit i hand. Jag har inte kunnat arbeta mer. I snart två år har jag inte arbetat mer än den ursprungliga bedömningen. Med sitt beslut sätter de mig i en situation där jag aldrig kommer att kunna göra det heller. De tar helt enkelt bort min arbetsgivares skyldighet att låta mig behålla min heltidstjänst. Så i stället för att hjälpa ut folk på arbetsmarknaden gör de raka motsatsen.

Tror de att jag låtit bli att arbeta mer än 50 procent för att jag är lat? Tycker att jag lika gärna kan bli försörjd? Fast jag inte blivit det. Jag sitter med stora skulder som jag inte kan betala, eftersom jag var tvungen att överleva under den tid jag var tvungen att vänta på beslutet. Jag förlorade min bostad sedan 16 år för att jag inte fick någon hjälp. Nu, när jag fått bra hjälp och livet skulle kunna ordna upp sig någorlunda, så kommer det här.

Hur länge ska jag orka? Hur många avslag ska en människa behöva ta?

Ja, ja jag ska ta strid igen, jag ska skicka skrivelser, skaffa läkarintyg och allt vad det krävs. Hoppas att jag orkar. Inte för att jag vet hur det ska gå till, jag orkar knappt med min halvtid som det är idag.

Det är en mycket svart dag idag. Aaaaaargh! Fy fan vad jag blir arg. Bättre det än att gräva ner sig under täcket och gråta.

Det här gör mig alltid lite på bättre humör:

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Katt

Olyckliga omständigheter, jojo. Men det kunde vara värre, det kan det alltid. Anpassa sig och gå vidare. Hur gör man det? Jag vet inte, men jag kan inget annat än försöka.

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela