Fotnot
Klockan är 23:15 och jag vill inte jobba. Men jag antar att jag måste, korrekturläsning hej och hå och deadline är imorgon klockan 8.
Redaktör: Vill du att hellre ha deadline klockan 9?
Jag: Nej tack.
Vad trodde hon? Det är ju inte så att jag skulle gå upp fyra och jobba. Jag går hellre och lägger mig då (extrem nattuggla). Tror att jag la grunden när jag pluggade och jobbade natt, det bästa var att åka hem och sova när alla trötta var på väg till jobbet.
Och jag är ju faktiskt ledig hela dagen sen. Framåt eftermiddagen kommer jag dessutom att gå som på små moln efter fotbad, fotmassage och pedikyr hos min favoritfotskötare som tagit hand om mina fötter i tio år nu. VIsserligen har det blivit en bit att åka (förut sprang jag bara runt hörnet), men det gör inte så mycket. Behöver inte ens passera ondskans hus (där jag bodde förut) på vägen. Funderade på att gå dit en natt och sprejmåla det på fasaden, men det var mer en lustfylld tanke. I verkligheten är jag ganska glad att slippa the house of horror. Ibland känns det konstigt att inte bo där längre. Men mest skönt.
Hej då puckogatan, mej ser ni aldrig mer.
Fyra timmar senare:'
Klar, klar, klar. Och klockan är bara barnet 4. Nåja, jag får ju sova flera timmar innan budet kommer och hämtar.
Vådan av att ladda ner anime med japanskt tal och undertexter, gjorda av fans: ibland kan de vara på tjeckiska. Och så bra på japanska är jag inte. Av 30 sekunders tittande förstod jag bara "din bror" och "skojar du?".
I min strävan att förstå mig på detta märkliga språk har jag bara kommit till glosstadiet, nästa steg är grammatiken. Sen kan vi börja prata läsning.
Tjeckiska förstår jag inte alls.
